Alltså jag är så jävla glad över alla mina vänner. 

Jag är så himla lyckligt lottad över att ha så många bra vänner. Dom bygger upp mig och jag blir liksom stark av dom. Utan dom hade jag inte varit så stark som jag är idag. Det är en sån skön känsla!
Jag har också blivit mycket mer modig mot vad jag var förut. Förut såg jag alla som konkurrenter, men det gör jag inte idag. Det finns så många fina tjejer på kyrk. Och i sjuan var jag så jävla svartsjuk eftersom jag inte fick "honom" då. Så när han umgicks med andra tjejer som jag upplevde var finare än mig krossades jag typ. 

Men alltså idag tycker jag inte att det finns konkurrenter, jag vet inte riktigt hur jag ska förklara hur det känns idag. Jag är liksom glad för deras skull, eller pratar bra om dom. Istället för att prata dåligt om dom när man egentligen är avundsjuk. Så "avundsjukan på tjejer" finns inte i min värld längre. 

Jag är nöjd över hur jag ser ut, för vem jag är och hur jag är. Att jag vågar vara och visa mig själv för allmänheten. Det är klart att jag har komplex för min platta area mellan magen & halsen men dom kommer förmodligen växa. 

Hoppas jag.